Motivation och rädsla
Att motivera mig själv till att komma iväg och göra saker är något jag har väldigt svårt för just nu, framför allt när det gäller att träna ensam. Det är dumt när jag vet att jag mår såå mycket bättre utav att röra på mig än att sitta inne och tycka synd om mig själv (är ju mänsklig). Igår skulle jag och syster åkt på måndagsträning med ett gäng mtb-tjejer, något som verkar riktigt roligt och jag vill verkligen ta mig dit! Så blev ju systern sjuk vilket resulterade till att jag också blev hemma och vad jag ångrade mig sen när det dök upp massa roliga bilder på fb från träningen. Rädslan att möta nya människor ensam är något jag måste övervinna! Det går i perioder men nu är det illa, känns så fruktansvärt töntigt.
Idag har jag bearbetat mitt tråkhumör med en tur i springskorna, och jag orkade mer än jag trodde! Bästa terapin i solen. Utomhus är platsen för träning nu, bara att tvinga sig ut. Känslan efteråt, ett lyckorus. Ska försöka påminna mig själv om känslan när det känns svårt att komma ut.
Något mer som ger mig ett lyckorus är tanken på semester! Igår bokade vi boende i Funäsdalen, som jag längtar. Om 9 veckor är vi där och jag håller alla tummar och tår för en solig vecka!
Bilder från förra sommaren ♥
